En webbradiots försvarstal till DAB

DAB-radio

Egentligen är grundfrågan väldigt enkel. Vill vi göra det vi kan för att Sverige skall ha en vital public service radio och/eller kommersiell radio eller vill vi inte det?

Innan jag återkommer i frågan låt mig ge lite bakgrund. Branschers och företags digitala resor består av många komponenter. En av dem är hur distributionen digitaliseras, en väsentlig fråga för de flesta mediebolag, så även radiobranschen, och i måndags bjöd radiobranschen in till seminarium om digitalradio. Syftet var att presentera status på digitalisering av radio och då primärt vad status är för digital eftersänd radio och DAB/DAB+. Ett 60-tal personer var på plats, de allra flesta från branschen men utöver dessa däribland jag själv, några journalister, representanter för Post- och Telestyrelsen och andra med intresse i frågan. Seminariet landade i att radiobranschen enhälligt förklarade att de vill satsa på DAB men det för att göra det krävs en nedsläckning av FM (så kallad switch over). En del kritiska röster hördes och det fördes bland annat fram att det ”handlar om ett politisk projekt och inget annat”, ”att lyssnarna glöms bort” och något i stil med att ”regeringen och Sveriges Radio springer Stenbecks ärenden”.

Liknande tongångar hörs från den övervägande delen av de journalistiska artiklar jag läst om DAB i Sverige. Exempel på det kan bland annat läsas härhär, här och här och många som jag känner inom media uttrycker liknande åsikter i det fall DAB skulle komma på tal (vilket i och för sig inte sker så ofta). Jag har inga problem med att DAB kritiseras men tyvärr tycker jag att mycket av de väsentliga argumenten i ämnet försvinner i raljerande och enkla poänger. Det är helt enkelt tacksamt att komma med kommentarer i stil med ”DAB, står inte det för Dead AND Buried?”Har politikerna/radiobranschen hört talas om internet?”, ”Åh kan man få låtens namn och en bild på skivomslaget när den spelas? Innovativt!” Ja ni fattar drillen….

Jag skulle vilja presentera en motbild och min enkla förhoppning är att om fler argument kommer fram, oavsett för eller emot, så vinner diskussionen och debatten på det.

Som jag inledde med är grundfrågan egentligen väldigt enkel, dock är det alltför få som ställer den: Vill vi göra det vi kan för att Sverige skall ha en vital public service radio och/eller kommersiell radio eller vill vi inte det?

För er som inte tycker det, jag förstår er kritik mot DAB. Men när det gäller er som svarar ja på frågan finns inget alternativ till en etersänd digitalradio som jag bedömer det. Och skall vi ha en etersänd digitalradio är DAB/DAB+ den rimligaste vägen att gå fram för att alla de olika beståndsdelarna som måste finnas för att lyckas där nu håller på att falla på plats (billigare mottagare, biltillverkarna är på, elektronikåterförsäljarna är på, radioaktörerna tror på det och kommer skapa mer innehåll, den politiska viljan verkar finnas etc). Men lyssnarna då, kanske du frågar dig? Sanningen är att de flesta lyssnare idag överhuvudtaget inte vet vad DAB skulle innebära för dem så det är svårt att ställa frågan. Det vi däremot vet är att många teknikskiften sker utan att fråga konsumenten: analog TV till digital TV, NMT till GSM, till Edge till 3G är några exempel. Och kan vi verkligen förvänta oss att en konsument skall kunna besvara frågan om DABs vara eller icke vara? Henry Fords klassiska citat ligger nära till hands “If I had asked people what they wanted, they would have said faster horses.”

Ok men hur hänger då DAB ihop med en vital radiobransch?

Innan jag går in på det kanske det också är på sin plats att berätta att jag är långt ifrån en hängiven DAB-älskare. Jag värnar däremot mycket om radio som jag älskar. Det enda medium jag älskar mer är internet och därmed kanske det inte är så konstigt att jag i början av 2000-talet var med och drev Europas första interaktiva webbradio, SPRAYdio och att vi var några stycken som, tillsammans med Tre, lanserade världens första mobilt streamade radio 2004. Allt sedan dess har IP-baserat radio och musik följt mig i min yrkesmässiga bana.

Nu så skall jag ge mig i kast att försöka förklara den något komplexa kedjan som gör att DAB skapar förutsättningar för en livskraftig radio.

Vi svenskar lägger 6 timmar på att konsumera (läsa, titta, lyssna, interagera) medier dagligen (åldersgrupp 9-79 år, Nordicom) och det har i princip sett ut så de senaste 25 åren. Länge var radio det medium som vi svenskar spenderade mest tid med men idag är internet och TV större.

Hur skapas då mediekonsumtion? Det korta svaret är bra innehåll i kombination med bra distribution. Det i det närmaste alla verksamheter strävar efter (även utanför mediebranschen) är att uppnå temporära monopol (dock inte alltid medvetet). Syftet är att på så sätt få konkurrensfördelar. Sveriges Radio och de kommersiella kanalerna har i princip monopol på att sända etersänd radio idag (jo, närradio finns också) vilket de har genom de tillstånd som erhållits av staten. Innan internet innebar detta att de också i princip hade monopol på distribution av ljudburna medier (förutom CDs och andra fysiska musikmedier). Det har de inte längre och konkurrensen har därmed ökat massivt. I sin tur har det lett till att konsumtionen av radio minskat och det ganska kraftigt om vi pratar mängden tid vi svenskar lägger på radio. Mellan 2004 och 2012 försvann en tredjedel av lyssningen (Nordicom). FM tappar och IP-baserad radio ökar inte (observera att jag i denna definition inte inkluderar streamade musiktjänster som Spotify i radio).

Här dyker den första utmaningen upp, allt färre lyssnare innebär för de kommersiella kanalerna allt mindre reklamintäkter och för Sveriges Radio på sikt att de 2,7 miljarder de idag får i licenspengar kan komma att ifrågasättas allt mer. I ordet public service ligger ju att de tjänstgör för allmänheten och publiken, ju mindre allmänhet/publik desto mindre public service (det finns de på Sveriges Radio som hävdar annorlunda). En ny etersänd digital plattform (exempelvis DAB) där konkurrensen är mindre än på IP skulle innebära bättre distribution vilket med en bibehållen kvalitet på innehållet ger mer lyssning (eller åtminstone mindre tapp). Genom DAB kommer också utbudet att öka vilket i sin tur leder till mer radiolyssning. Om vi värnar om bra radioinnehåll är DAB därför viktigt.

En annan viktig fråga är att streaming kräver att gå via teleoperatörerna som alla är kommersiella företag vilket dels är ett problem för radions oberoende, dels genom att det är osannolikt att telekomoperatörerna med de enorma investeringar de gör i infrastruktur skulle bjuda på den bandbredd radiostreaming kräver. Radio är och har alltid varit free-to-air och att börja ta betalt på annat sätt än via licenspengarna är tyvärr inget alternativ för de flesta lyssnare. Skulle betalning krävas blir följden att radions tappar ännu mer lyssnare. Om vi värnar om att radio skall vara gratis att lyssna på är DAB viktigt.

Ja, att införa DAB som ersättning till FM kommer innebära att vi svenskar kommer att behöva byta ut våra FM-mottagare. Det innebär dock inte att vi skall behöva köpa 7 nya radioapparater som ofta påstås (det sägs att vi i snitt har 7 radiomottagare per hushåll). Många kommer vi få per automatik genom att vi byter bil (2 av 3 bilar som såldes i Norge förra året hade DAB enligt Elektronikkbransjen) eller köper en ny stereo. Förhoppningsvis inser också mobiltillverkare och/eller telekomoperatörer vartefter att det är en bra idé att ha DAB-chip i mobilerna (egentligen hybridchip som tar DAB, DAB+, DRM och FM) då det belastar näten mindre och kompletterar IP. Det vi då slutligen landar i är kanske att vi aktivt behöver köpa en till två mottagare där de billigaste idag kostar några hundralappar. Själv skulle jag gärna se DAB i min Iphone där jag digitalt tar in min favoritstation för att därefter via airplay skjuta över det till min ljudanläggning.

Det finns även andra frågor som sällan kommer fram. En av dessa innebär att distributionskostnaden för DAB i förlängningen är billigare än FM vilket i sin tur innebär mindre skattepengar för svensken.

Sammantaget har jag, trots DABs brister, landat i att tekniken tillsammans med IP ger den bästa förutsättning vi kan ge för att radio även i framtiden skall vara ett starkt och oberoende medium med inte bara det starka innehåll som finns idag utan med många nya röster, kanaler och även radioaktörer.

Vad tycker du? Diskutera gärna vidare i kommentarsfältet nedan.

Joakim

Transparens: Som VD på Nordic Web Radio och Aller Edge hade jag MTG Radio och SBS Radio som kunder inom webbradiodistribution. Jag slutade där 2006. Som konsult drev jag också ett projekt för MTG Radio, SBS Radio och Sveriges Radio gällande webbradiodistribution 2010-2011.

Notis: Åsikterna i detta inlägg är inte DigJourneys officiella utan mina egna

Uppdaterad 150414 med två nya exempel på kritiska artiklar om DAB

Taggar: branschnivå DAB distribution kanaler media radio

  • Lennart Söderberg

    Äntligen några vettiga argument! Hoppas att beslut kan fattas inom kort som möjliggör en utveckling även för radion från LV/MV/KV/FM.

    • Joakim Jansson

      Tack Lennart. Ja låt oss hoppas det!

      • Sven-David Svensson

        Att gå över från FM till DAB+ radio är bara en naturlig del av teknikutvekligen. I mitten på 50-talet gick vi från AM till FM. Dett a var ett enormt lyft för radion. Transistor radion kom och radion blev mobil. I likhet med digitaliseringen av TV så ökar mångfalden i etern. En lten nakdel finns om man komprimerar för hårt så blir ljudkvalitén lidande. Enligt min åsikt måste ljudkvalitén komma före antalet program. Läs följande artikel i webbforumet Radionytt. http://radionytt.se/nyheter/category/dab/
        I artikeln förespråkas en bitrate på 160-192 kbit i DAB+ Lägre bitrate ger sämre ljud än FM.

        • Joakim Jansson

          Tack Sven-David för inlägg! Precis teknikövergångar sker alltid och de är inte alltid lätta men i efterhand är det få som vill gå tillbaka.

  • Roy Sandgren

    Analog radio står sig bäst. DAB+ har problem, det är mindre sökande i ett område än antalet kanaler som är lediga. DAB+ lobbyisterna har bara detta problemet samt att flesta DAB+ och internet stationer sänder samma program i AM/FM för att överleva. Man kan inte begränsa friheten i etern genom att tvinga analoga stationer in i DAB+ och internet enbart. Internet är majoriteten av radiostationerna även i rundradiobanden. England skulle släcka AM/FM nu, men de analoga tillstånd som går ut. De är på 7 år, kommer att lysas ut igen och då med 12 år. Det betyder att man ger stationerna friheten att själv välja, analogt AM/FM eller digitalt och de flesta vill ha ett analogt tillstånd. inget lan kommer någonsin att släcka AM/FM och även i Sverige kommer det att bli licensfri AM radio, low power så alla som vill sända radio kan sätta upp en mikro station på 100 mW eller kanske mer. Friheten går före Teracom, SR,SBS,MTG oligopol i etern. det finns ca 340 lediga DAB+ tillstånd , men ingen har sökt dem, så är det runt om i flesta DAB+ länder.

    • Joakim Jansson

      Tack för kommentar. Tyvärr tappar analog radio och det ganska kraftigt. För att försöka stävja detta krävs en digitalisering. Anledningen att många marknaden står och stampar när det gäller Dab är att det saknas politiska beslut som gr investeringarna hos radiobranschen möjliga att ta. Att AM skulle leva kvar och utvecklas har jag inget emot men det är inget som nämnvärt skulle påverka radions utveckling såvitt jag kan bedöma-

      • Roy Sandgren

        Svar till Joakim, hade digitalradio varit lönsam, hade all kanalerna som lystes ut i Sverige varit sökta, men det var ca 340 lediga lokaltillstånd i 34 områden över, som ingen ville söka. Så är det i Norge, massor av lediga tillstånd. Danmark lyste ut 3 DAB+ tillstånd, ingen sökte. Inga analoga stationer vill tvingas över till DAB+. Efter 20 år av DAB i UK, så lyssnar bara 20 – 25 % på DAB. Lediga kanaler finns i UK och stationer till salu. Man måste tvinga analoga radio att sända DAB+ simulcast för att DAB+ skall överleva. DRM stationerna i Europa har redan släckts, då nästan ingen köpte mottagare.. DRM+ testerna löpte ut i ingenting. Ingen sökta permanent tillstånd och ingen efterfrågar mottagare. Se i Norge, ingen vill släcka sin analoga sändning, bara DAB+ lobbyisterna. Analog radio har flest lyssnare per station i genomsnitt. Minst har enbart internetradio.. inget slår analog FM radio i ljud, täckning, dynamik. AM-stereo med 15 kHz slår ut DAB+, når bäst i en bil. 100km radie. Försök att få ett analogt tillstånd i ett DAB+ land, kostar en del att köpa en analog station, men en DAB+ station kan du säkert köpa direkt, billigt !!

  • Joakim Jansson

    Att ingen vill söka DAB-koncessioner är väl inte konstigt om man inte vet vilka villkor som gäller och det inte går att räkna på det utan slutdatum på FM? Norge har en fantastisk fin utveckling nu och snart 50% av radiolyssnarna tar del av de digitala sändningarna (DAB, internetradio och digital-TV) DAB är det pådrivande i denna tillväxt och 1,8-1,9 miljoner mottagare är på kort tid sålda vilket beror på att utbudet vuxit kraftigt, ljudkvaliteten upplevs som bättre och mottagarna blir hela tiden billigare och bättre. Jo både NRK, SBS och MTG vill släcka FM så jag vet inte riktigt vilka du syftar på som inte skulle vilja släcka?

    • Roy Sandgren

      Joakim, i flesta länder inget större kriteriet och i de privata näten kan du få ett tillstånd bakvänt. Gör upp med operatören om priset och faxa till myndigheten avtalet, så skriver de ut ett tillstånd formellt. Detta funkar i flesta DAB+ länder. Många DAB+ stationer till salu i Europa om du vill ha. Inget land kommer att släcka analog radio, då verkliga motståndet att tvingas över i DAB+ kommer att påverkas politiskt. Inget multibolag har råd att sända så många kanaler per bolag som Sverige gör, skräp från Stockholm. Vi behöver förenkla tillstånden för analog AM/FM, öppna fler lokala AM/FM stationer i stället som täcker ett län eller helt enkelt en stadsdel på AM som kan bli licensfritt med 20 watt i stereo t.ex. SR har fått regional nätet med upp till 16 kanaler och därmed oberoende av SBS/MTG som sökt lokal nätet. Privata personer bör få tillstånd utan krav på AM t.ex. enda kravet bara att sända 12 timmar 100% eget. under tiden 0600-2100 minst. Radiostationer som sänder både analogt och digitalt har majoriteten av lyssnarna i ca 80% analogt och ca 20% digitalt. I Norge går det dåligt, ingen analog station vill lämna FM, bara 3 kommersiella på DAB+ resten NRK. Bara de som inte kan få ett FM tillstånd, söker DAB+ som sista utväg. SCANSAT lämnar DAB+ och enbart på FM sändare och via FM-kabel. Det är hur många lyssnare man har som gäller och då har den analoga sändaren flest lyssnare, varken DAB+ eller via internet har man så många lyssnare som på den analoga sändaren.

      • Joakim Jansson

        Hej Roy,

        Så om jag förstår dig rätt är lösningen på radions utmaningar att satsa på analog AM? Ser inte hur det kan vara ett steg framåt eller att det ens skulle vara ett alternativ som marknadens aktörer tar seriöst tyvärr.

      • Sven Löfgren

        Vanlig lång-och mellanvåg (AM) i stadsmiljö och 9 khz delning innebär ett frekvensomfång upp till ca.4400hz samt nätstörningar,störningar från datorer,hissar,lågenergilampor etc.. om man inte haren ganska hög signalstyrka till mottagaren=sändareffekter därefter.Det finns fler radiostörkällor i dag än för 50 år sedan. Under den mörka tiden på dygnet vill starka utländska sändare gärna”göra sig påminda”.Fördelen med mellanvåg och främst långvåg,är att dessa radiosignaler tränger ner bättre i källare och tunnlar .Det blir dock knappast något ”hi-fi ljud med vanlig AM

        • Joakim Jansson

          Tack Sven för kommentar och information jag inte kände till!

  • Mattias

    Hej Jocke.

    Även om jag håller med i sak, dvs DAB har säkert sitt existensberättigande så verkar det glömmas bort en sak när det gäller internet-överförd radio. Det jag talar om är utopin som kallas multicast.

    Om, och det är ett väldigt stort om, operatörerna tillät multicast mellan de olika näten så kunde vi sända ut en signal per radiostation och med dagens väldigt bra komprimeringar så kunde en kanal klara sig på någonstans mellan 80-128 kbps så säg.. runt 10 stationer per MBIT utrymme i näten. Det är ”allt” som behövs… lyssnarklienterna fungerar nästan som på FM-bandet du bar byter port för att byta kanal.

    När jag säger utopiskt så menar jag det, detta då jag tvivlar på att någon operatör frivilligt skulle öppna sitt nät för all form av multicast. Det skulle fungera, om man förhandlade med respektive operatör dock.

    Men det är bara teorier förstås, men det är lätt att glömma bort att multicast finns och fungerar rätt bra – jag har flertalet gånger använt tekniken för videokodning av livematerial – mellan källan och enkoder.

  • Joakim Jansson

    Hej Mattias, ja jag vet att vi pratat om detta förut. Minns dock inte varför telekomoperatörerna är motsträviga till det? Det man då skulle kunna lösa genom detta är kapacitetsproblemet i näten. Kvarstår gör ju dock att radioaktörerna är beroende av telekomoperatörerna och om de vill ta betalt eller ej samt att man fortsatt har kvar konkurrenssituationen och det är tveksamt till om lyssningen skulle påverkas nämnvärt i positiv riktning.

  • Per

    Hade DAB varit på kartan så hade Leif Pagrotsky och Göran Persson inte sagt nej. DAB+ kan fortfarande hejdas innan radiokarusellen snurrar igen. Flest lyssnare på fm och am. Mindre på webb- och satellitradio. Fåtal på DAB/DAB+. Parallellsändning av fm och DAB+ kostar mer än de 2 miljarder som ”de fyras klubb” pratat om (Teracom, SR, SBS & MTG).

    • Sven Löfgren

      Vid parallellsändning av FM och DAB+ torde FM bidra med den större delen av de 2 miljarderna i kostnader. Om all publik och kommerisell radio radioutsändning,(Sveriges Radio och kommersiella aktörer),=ett par eller några tiotals kanaler,skulle avlyssnas via i huvudsak trådlöst internet,skulle det kosta tiotals-kanske 50 miljarder kronor.Acceptabelt ljud på en radiokanal i stereo,tror jag,kräver 20-40 gånger så mycket ljudinformation per sekund som ljudkvaliteten på ett telefonsamtal kräver.